Kärlek.
Att känna ett pirr i magen och vara nervös varje gång man ses. Att känna att man kollar alldeles för mycket vilket man inte borde. Att känna som man känner utan att veta om ens känslor är besvarade och att inte veta vad man ska göra åt det. Underbara känslor som man kanske inte uppskattar lika mycket som man borde vid det tillfället utan alldeles för sent, när det är för sent för allt och allt har fått sitt slut.
En gång visste jag verkligen inte hur snabbt allt verkligen kan ändras. Hur ens liv och tillvaro bara kan rasa ihop under ett par dag, men början till raset när man nyss fått reda på det får även det ens tillvaro att rasa..Rasa lika stort då man känner på sig inombords om vad som är på väg att ske. Något som är på väg att ske och inte veta vad man kan göra, eller om det ens går att göra någonting. Att gå i flera dagar och fundera och grubbla tills man nästan går sönder. Att känna hur raset av ens liv och tillvaro plötsligt börjar ta fart. Och man står där själv och kan inte göra ett dugg. Det ända man kan göra är att vänta, vänta och se hur rätt man har mot sin vilja.
Att en dag få höra det man grubblat sönder sig på är sant. Då man bara vill skrika rätt ut och springa så långt fötterna tar en och längre ändå. Men ändå hålla tag och aldrig släppa, trots att man inte vet att det går. Att höra ord man vet att man ska få höra men som man önskar att man aldrig ska få höra, att gråta så som man aldrig gjort för. Att känna hur allt bara rasar och fråga sig frågan vad man nu ska göra men utan svar som får en att känna sig tom och utan hopp. Att ens liv och tillvaro kan rasa på ett par dagar men att komma över det, det gör man nog aldrig. Att analysera ord, handlingar och tankar sönder och samman och alltid sluta i samma sak - tårar, det tär på en och man vill inget hellre än att allt ska bli som den en gång var och att man ska få slippa att vara i det tillståndet man är.
Att under en lång tid växla från gladaste, trevligaste och socialste människa till den som bara vill lägga sig ner i sin ensamhet och gråta ut alla känslor och hoppas att det försvinner med tårarna. Att undra vad den som lämnat en vill. Ånger, saknad, eller vad. Men aldrig kunna få ett riktigt svar och ständigt ha en värld som vänds upp och ner lika ofta som man tar ett andetag.
Att väl få det man så länge suktat, längtat och det man hade kunnat byta sitt liv mot bara man fick tillbaka det mist, men stå där osäker och rädd och inte veta vad man vill och ska göra. Så många gånger man bara vill skrika ja rätt ut och få tillbaka allt man fällt så många tårar över. Men samtidigt osäker, rädd och alldeles för grubblande över allt och inget. Att när det väl borde löst sig till att fortsätta lika jobbigt som för, om inte värre. Som att åka berg-och-dal bana med känslorna.
Att grubbla all sin vakna tid och inte komma fram till ett svar att gå efter, men på någon minut känna att allt känns bra, allt känns rätt, och veta att man har det man vill ha, det man mist. Att äntligen låta orden som gör hela ens värld hel och stabil igen rulla över ens läppar. Att äntligen göra det som verkligen är det ända rätta.
Trots allt och trots att allt känns bra så finns det sår, sår närmare och lättare att komma fram än vad man vill och tror. Sår man alldra helst vill glömma och låtsas om som att de aldrig funnits. Men det är inte så lätt, fast en det ända man vill är att glömma det gamla och se det nya. Man försöker allt man kan och hoppas på att det ska ske.
Att gjort allt och upplevt och tänkt alla tankar och allting fram tills idag, kan jag bara komma fram till en sak, en sak som sitter hårt inristat i mitt hjärta och som aldrig kommer försvinna och bara blir starkare och starkare och känns mer rätt för var dag som går. Allt jag vill säga är att jag ÄLSKAR DIG FILIP FORSELL! Nu och för alltid kommer du att finnas i mitt hjärta vad som än händer, det hoppas jag du vet! Genom sorg, glädje, skratt och tårar, genom höst, vår, vinter och sommar, genom dag, vecka och år så kommer jag alltid att älska dig. Och jag hoppas att du känner samma sak.
Kärlek är svårt och hårt men även helt underbart med glädje och skratt. Kärlek är egentligen helt stört men samtidigt så underbart. Och min kärlek känner jag och ger till dig Filip. Vi har gått igenom mycket och mer hoppas jag att det blir. Du är den jag älskar. <3
